Frågor och svar

Nedan följer några av de vanligaste frågorna om Frans G. Bengtsson, om hans författarskap och om sällskapet. Om du inte hittar det svar du letar efter kan du skicka ett mejl till eller använda formuläret i slutet av denna sida.

 

Vad står G i «Frans G. Bengtsson« för?

Gunnar

Hur slutar egentligen Röde Orm?

Den frågan är inte helt enkel att besvara, men det mesta tyder på att det korrekta svaret är Både Orm och Toke nådde hög ålder utan att ledas vid livet; men hur gamla de blevo, fingo de aldrig berättat färdigt om de tider då de rott kalifens skepp och tjänat min herre Almansur. I somliga utgåvor av boken har det tredje ordet från slutet bytts ut mot det grammatiskt mer motiverade »sin», men i en uppsats som publicerats i »Frans G. Bengtsson-studier XII» har Magnus Koch presenterat en övertygande motivering för »min herre Almansur».

Finns något skrivet om FGB som antinazist?

I en uppsats som publicerats i »Frans G. Bengtsson-studier XII» har Svante Nordin presenterat en synnerligen genomlysande genomgång av Frans G. Bengtssons avståndstagande från nazismen. Bland annat återger han FGBs reaktion på en förfrågan om översättningsrättigheter i det tyskockuperade Tjeckoslovakien — om han kunde bevisa sin ariska börd...: Måtte Sodoms och Gomorras eld tvätta den värld ren, där den sortens ting framfödas ur skurkars incest med idioter.

Frans G. Bengtsson refererade en gång en fotbollsmatch. Vad heter referatet och var står det?

Frans G. Bengtsson har veterligen aldrig refererat en fotbollsmatch, men däremot har han målande beskrivit vad som kan hända om en fotbollsreporter sätts att referera ett teaterstycke. Kåseriet heter »Othello och fotbollsreferenten» och ingår i »De långhåriga merovingerna» 1933. Först publicerad i BLM 2(1933) nr 5 sid. 28-33 och senare i Bra Böcker under 2500 år utgiven 1990.

Har FGB skrivit en novell som heter »Kameran»?

Historien har titeln »Min debut hos fotografen» och ingår i essäsamlingen »För nöjes skull» från 1947. Ursprungligen hette den »Skräckfotografering» och publicerades i Svenska Dagbladet på nyårsafton 1946. Den har sedan allt genom åren ingått i olika antologier och samlingsverk om vilket det går att orientera sig i »Frans G. Bengtsson - en bibliografi» (2012).

Finns sonetten »Baedeker för Lund» publicerad någonstans?

I »Epistlar till vänner» (1993) sid. 162 och i »Frans G. Bengtsson, Röde Orm och vikingatiden» FGB:s skriftserie nr 3 (1993) sid. 56.

Har Frans G. Bengtsson diktat om ostar?

Nej, men det finns en parodi på sonetten »Spanska herrar» som FGB berättat om i ett radioprogram 1942. Den var skriven på baksidan av en meny av vännen Bertil Wickman men är försvunnen och har inte gått att restaurera för att tryckas. FGB kunde bara erinra sig de två sista raderna: »Brie och Parmesan och Gorgonzola // Port du Salut, Roquefort och Camembert.» som alluderar på motsvande herrar i FGB-dikten: »Gonsalvo, Alba och Pescara, // Farnese, Spinola och Requesens». Se även »FGB-studier XVI» »Om en diktares dikter», sid. 44-48.

Hade Frans en syster som hette Katarina?

Frans G. Bengtsson hade två systrar – Elsa och Anna. Samt en fostersyster döpt till Rut.

Vad hette Frans G. Bengtsson först publicerade dikt och var då?

Det var »Gustav Vasa till hertig Erik» i Ord & Bild 1919. Omtryckt med titeln »Kung Göstas ord» i »Tärningkast» 1923 och sedan i ytterligare samlingar 1944, 1950 och 1951. [I Elof Ehnmarks lilla häfte från 1947 – »Frans G. Bengtsson» – står felaktigt att det skulle ha varit »Vid slutet av sagan om Tristan och Isolde.»]

Frans G. Bengtsson skall ha skrivit om Rössjön och Västersjön ungefär: »de är som svarta ögon som skuggas av Söderåsens buskiga ögonbryn.» Var finns detta?

I inledningen till essän »Promenad till en myrstack» (»Litteratörer och militärer» 1929) står det: » – med endast ett smalt näs emellan ligga de placerade som två blåa ögon nedanför Hallandsåsens massiva bryn.»

Någonstans har det stått att Ivar Johnsson skulpterat Frans G. Bengtsson i profil. Är det så och var finns porträttet?

Skulptören Ivar Johnsson gjorde en porträttmedaljong strax efter författarens död 1954. Den är ingjuten i gravstenen på Amnehärads kyrkogård i Gullspång.

Frans G. Bengtssons bror tog olympisk guldmedalj 1920. Hur var Frans G. själv som gymnast?

Frans Gunnar Bengtssons två år yngre bror Bengt Folke Bengtsson slutade sin yrkestid som överste och luftvärnsinspektör. Vid olympiaden i Antwerpen 1920 blev han guldmedaljör i laggymnastik. Om sin storebror skrev han året efter dennes bortgång 1954 i »Frans G. Bengtsson – en minnesskrift» ang. deras gemensamma skoltid i Kristianstad: »Något intresse för gymnastik och idrott visade han inte. Kanske var det den konstaterade sjukdomen, som satte sina spår.» FGB var en fanatisk schackspelare och under sin lundatid nära den svenska eliten. Han lär också understundom ha varit en högljudd åskådare under brottningsmatcher.

Hur stor var originalutgåvan av Röde Orm första delen 1941?

Från början var den bestämd till 4 000 exemplar men ökades sedan av förlagschefen Tryggve Liljestrand till 6 000 ex »... med tanke på väldiga förhandsrekvisitioner». Norstedts arkiv finns hos Centrum för Näringslivshistoria i Bromma. Ovanstående upplageuppgifter står att läsa i Svante Nordins bok »Frans G. Bengtsson, förläggarna och författarlivet» på sid. 52 f. Den är utgiven av Sällskapet och går att inhandla för 100 kr + porto.

Hörde för många år sedan i radio en rolig historia som hette »Ragevannet» – är den av FGB och hur få tag i den?

Historien stod första gången 1924 i Daniel Rydsjös berättelsesamling »Tåltre visor o letta anned snack». 1936 kom den på en Sonora-skiva inläst av G. Mellby. För att avlyssna inspelningen bör kontakt tas med Svensk Mediedatabas (SMDB) hos Kungliga biblioteket i Stockholm.

Jag skulle gärna vilja få tag i en dikt som berört mig särskilt men som jag bara kan en rad ur: »Gud sitter på grenen bredvid mig med underbar gåva av sång.»

Så här står det:

   Jag kommer ej vilse bland skenen,
   mig gör ingen skuggvärld förfång.
   Gud sitter bredvid mig på grenen
   med väldiga vingar av sång
   dagen och natten lång.

Det är sjätte strofen av nio i dikten »Samtal med en trast» som står i »Tillägg» och ingår i samlingen »Dikter» på Norstedts förlag 1950 och med en andra upplaga 1951. Just det här citatet finns på sid. 204.

»Ursäkta min svenska är så dolig. Jag bor i California, men min farfar kommer från Sverige. Jag har laste Röde Orm och tyckte så mycket om den! Finns där annan svenske bok som är liksom Röde Orm? Jag var ledsen nar boken var slut. Tack! Elizabeth.»

I alla fall: Eric Linklater, »The men of Ness».

Var kan jag hitta dikten »Till Pan när han vaknat för tidigt»?

Enklast är i »Lyrisk slutlikvid" som är en samling dikter och diktöversättningar av FGB utgiven 1990 av dåvarande bokförlaget Wiken i samarbete med FGB-sällskapet. Här finns dikten på sid. 24-25. Du kan köpa boken från Sällskapet för 100 kr + porto. Dikten har också publicerats i studenttidningen »Lundagård» 1921 och 1955 samt i »Frans G. Bengtsson – en minnesbok» utgiven i Uppsala, Lindblads förlag, 1955 sid. 68.

Ställ en fråga!